Att välja teleskop

Astronomiska Sällskapet Aquila i Kristianstad

Att välja teleskop


När man som nybörjare ska köpa ett teleskop kan det vara svårt att veta vilket man ska välja ur det tillsynes oändliga urval som finns. Det finns flera olika sorters teleskop, med olika monteringar (stativ). Jag ska inte gå in för mycket på de olika typerna, utan koncentrera mig runt valet av teleskop beroende på ekonomi, observationsplats och intresse.


Observationsplats


Det viktigaste att tänka på när man funderar på att köpa ett teleskop är varifrån man ska observera. Det är lätt att tro att det egentligen saknar betydelse. Men faktum är att det förmodligen är den största anledningen till att man tröttnar på amatörastronomi. Det spelar ingen roll om du har en enkel 60 mm refraktor eller ett 14 tums spegel- teleskop. Är observationsplatsen dålig (utifrån flera aspekter) så blir antalet observationer färre och färre tills dess att man börjar syssla med annat istället.


Ljusförorening och dålig seeing


Bor du i tättbebyggt område, samhälle eller stad, då har man ofta problem med störande ljus från gatlampor, fasadbelysningar, billyktor osv. Infallande ljus i teleskoptuben kan kraftigt försämra bilden. Det går i viss mån att åtgärda men många gånger behöver man då bygga om sin teleskoptub. Störande ljus vid okularet går att åtgärda med hjälp av en ögonmussla.

Även om man inte har störande belysning i närheten så kan ströljus från ex ett större samhälle eller stad åstadkomma en ljusgloria, en upplyst svag dimma ovanför staden. Den allra tunnaste dimma blir synlig. Det är få dagar om året som luften ovanför en stad är tillräckligt mörk för att ge hyfsade observationsförhållanden.


I en stad med mycket asfalt och betong som suger åt sig värme under dagen kommer att avge denna under den kyligare kvällen och natten. Luften kommer då att dallra och ge dålig seeing. Även om himlen kan vara mörk och fri från ljusförorening så kommer den att dallra vilket suddar ut små detaljer på månen och planeterna.


För den som bor i en stad eller större samhälle är möjligheten att kunna utföra bra observationer mycket begränsade. Det beror till stor del på hur pass mycket ljusförorening det finns. Vissa samhällen släcker ner en hel del gatubelysning, medan andra låter lamporna vara på.

Den enda egentliga lösningen på problemet är att åka utanför samhället/staden och observera och då får vi problem nummer två på halsen. Teleskopets storlek, smidighet, transportmöjlighet och huliganism.



Det allra första teleskopet


Vilket teleskop man väljer är först och främst en ekonomisk fråga. Det finns massor av billiga kikare och teleskop. Väljer man ett sådant så är risken att man får ett dåligt teleskop med följden att man antingen får köpa ett nytt, eller tröttnar.


Vad bör man tänka på när man köper sitt första teleskop?


Två bilder som verkligen belyser problemet med ljusförorening. Båda bilderna är tagna med samma exponerings- tid och över samma del av himlen med Orions och Oxens stjärnbild i centrum. Plejaderna är synliga i övre delen. Den vänstra bilden är tagen i en stad med ljusförorening och den högra är tagen där det inte finns någon ljusförorening. Bilderna är lånade från © Terence Dickinson

Optisk kvalitet

Ett teleskop med dåliga linser eller speglar är bokstavligen att kasta pengarna i sjön. Det finns massor av teleskop i leksaksaffärer, stormarknader där man gör reklam för hur stor förstoring de har. Det är inte intressant och ser man sådan reklam ska man absolut inte ens tänka på att köpa det. Vad som betyder något är optikens kvalitet! Två teleskop som kan se exakt likadana ut har kanske en prisskillnad på åtskilliga tusen kronor. Extremt bra refrakorteleskop kan kosta hur mycket som helst. Genrellt sett så kostar linsteleskop mer än spegelteleskop.


Förstoringsgraden. Man bör se upp med reklam som handlar om hög förstoring. Bortse från förstoringen. Man kan säga att den maximalt användbara förstoringen på ett teleskop är öppningen i tum x 50. Har teleskopet en öppning av 60 mm, dvs 2.3 tum så är den maximala förstoringen 2.3 x 50 = 115x.


Okularet, dvs den linsen man tittar i, är lika viktig ur kvalitetssynpunkt som linsen/spegel. Är okuklaret dåligt, så blir bilden du se dålig oavsett hur bra resten av optiken än är. Ska man välja ett teleskop så bör man i första hand ta ett som har 1.25 tums okular Det vill säga, diametern på okularet är 1.25 tum, dvs. 31 mm. Mindre okular, 0.96 tum eller 24.5 mm, är inte så bra i högre förstoringar. Det beror huvudsakligen på att ju högre förstoring desto mindre blir öppningen i okularet och därmed svårare att titta i.


Stativet Ett tungt teleskop på ett klent stativ är en katastrof! Minsta lilla man stöter till teleskopet så gungar det en bra stund innan det stannar. Blåser det lite, så står det aldrig stilla. Ett bra stativ ska ha starka ben! Det är bättre med att överdimensionera stativet än tvärtom.

Man kan använda antingen ett vanligt fotostativ om teleskopet är mindre. För större teleskop krävs ordentliga stativ och gärna då sk. ekvatoriell typ, med två roterbara axlar.

Det finns fins ekvatoriella stativ i prisklasser från 500:- och uppåt. Riktigt bra stativ kostar 3-5.000:-. När man köper ett teleskop så brukar det även finnas ett stativ. I många fall kostar stativet mer än själva teleskopet. Riktigt bra stativ med motorer för att kunna följa stjärnorna är mycket dyra.


Testa teleskopet på stativet innan du köper. Ge teleskopet en lätt knuff på sidan. Om teleskopet stannar helt på 3-4 sekunder är stativet bra. Kika gärna i okularet så att du ser att det verkligen står stilla. I de allra flesta fall beror detta på stativets ben. Om det är klena träben eller tunna aluminiumprofiler så räcker de oftast aldrig för en montering plus ett teleskop. Stativben av runda aluminiumrör är bättre, men bäst är stålrör. Teleskopet bör aldrig väga mer än max 3/4 av vad stativet kan bära. Helst bara hälften eftersom man kanske ska använa kamera, en extra större sökare, m.m.



TELESKOPTYPER


Det finns i huvudsak tre typer av teleskop, refraktor, reflektor och lins-reflektor.


Refraktorn, linsteleskopet, är det vanligaste teleskopet. Det består av en eller flera linser längst fram och ett okular, liten utbytbar tub med linser längst bak där man tittar. Refraktorn hittar du inte bara i astronimiska teleskop utan av även som fågelkikare, prismakikare av alla de storlekar. Alla bygger på samma princip. Refraktorteleskop görs kommersiellt i storlekar upp till 6 tum (15 cm) linsöppning. Däröver blir de alltför dyra att tillverka.


Refraktorn görs i en mångfald, bra teleskop av hög kavalitet ner till rent ut sagt dåliga exemplar som ofta sälja i leksaksaffärer eller stormarknader. Skillnaden ser man ofta på prislappen. En bra refraktor kostar ofta från 2-3000:- i motsats till de sämre som ofta kostar under 5-600:-.


Billiga teleskop lider ofta av dålig optik. Färgfel är ofta en regel. I höga förstoringar så är teleskopet i stort sett oanvändbart. Att betala 500:- för ett så kallat astronomiskt teleskop i en leksaksaffär är att kasta pengarna i sjön. Det är det bästa sättet att få ditt barn, eller dig själv att tappa lusten för astronomi.


De allra bästa refraktorteleskopen kostar från 10-20.000 och uppåt. De kallas allmänt för APO. Dessa teleskop har linser i olika material och av mycket hög kvalitet och ger inga färgfel. Därav priset. Något billigare varianter av APO-teleskop finns, de sk ED-teleskopen i prislägen från 5-6.000. Den optiska kvaliteten i dessa är mycket bra.



Newton-reflektorn är det vanligaste spegelteleskopet. Det består av en förstorande spegel i botten av en tub och en lite snedställd spegel i andra änden. Ljuset träffar den stora spegel och studsar upp mot den lilla spegeln som reflekterar ljuset in i ett okular som sitter högst upp på sidan.


Newton-teleskopet är det billigaste teleskopet att tillverka och görs i stort antal och i variende kvalitet och storlek. Man brukar säga att ett Newton-teleskop ger störst teleskop för pengarna. Till skillnad från refraktorn ger spegelteleskop generellt inga färgfel.


Priset per cm öppningsdiameter är mycket mindre än hos en refraktor. En bra Newton-reflektor kostar från 2-3.000 och uppåt. Priset styrs ofta av vilken montering och stativ som teleskopet sitter på. En bra montering kan kosta 3-5 ggr mer än själva teleskoptuben. En Newton-reflektor med spegeldiameter på 10 tum kan kosta mindre än en refraktor med bara 3-4 tum. Till skillnad från refraktorn som har sin begränsning vid 6 tum, så finns det kommersiella reflektorteleskop med diametrar på upp 20 tum. Hemmabyggare som själva slipar sina speglar har gjort reflektorspeglar upp till 40 tum eller ännu mer. Newton-reflektorn är i stort sett den enda teleskoptypen som man med framgång kan tillverka själv.



Schmidt-Cassegrain är en blandning mellan lins- och spegelteleskop. I botten finns en spegel, precis som på Newton-reflektorn, men längst fram i tuben finns även en lins, som på refraktorn. Detta hänger ihop med att spegeln är sfäriskt formad och kräven en lins längst fram för att korrigera fel i bilden. En av fördelarna med Schmidt-Cassegrain-teleskopet är formatet. Det kan göras betydligt kortare än motsvarande Newton-teleskop och därmed lättare att hantera. Men man bör tänka på att själva tuben är betydligt tyngre än en Newton-tub. En 10 tums Schmidt-Cassegrain är ungeför vad en person kan hantera själv med visst mått av säkerhet.


Schmidt-Cassegrain-teleskop är betydligt dyrare än motsvarande Newton. De ligger gott och väl i prisklass med refraktor-teleskopen, men kan göras större. De finns i storlekar från 5 tum och upp till 16 tums öppning. Prismässigt hamnar de mellan 10-25.000:- (det finns de som kostar upp emot 250.000:-) beroende på hur avancerad själva monteringen och stativet är. De finns som datorstyrda och GPS-utrustade teleskop.


Schmidt-Cassegrain-teleskopen är de mest avancerade teleskopen om man även tar med montering och stativ. Det finns många finesser och tillbehör vilket gör dem till eftertraktade teleskop, framför allt bland astrofotografer. Som begagnade står de bra värdemässigt och förlorar egentligen inte mycket i värde under första åren.



Maksutov-Cassegrain är en vidareutveckling av Schmidt-Cassegrain. Skillanden är inte så stor och för en oinvigd så kan man egentligen knappt se någon skillnad. Den främre linsen i en Maksutov-Cassegrain är annorlunda formad (buktar inåt) vilket gör att att man kan få ett ännu mer komprimerat teleskop. De finns i stort sett samma storlekar som Schmidt-Cassegrain. Från 3 1/2 tum och uppåt. De ligger i ungefär samma prisklass, eller något billigare.


Maksutov-Cassegrain finns i många varianter som spotting scope och teleobjektiv till kameror just därför att den är mera kompakt än Schmidt-Cassegrain.


Maksutov-Cassegrain lämpar sig som små portabla teleskop och det finns en rad datorstyrda teleskop som man lätt kan stoppa ner i en resväska.


De har i allmännhet hög kvalitet, även om det här och var tillverkas teleskop av något sämre optik. Men generellt sett så finns det färre dåliga teleskop bland Schmidt-Cassegrain och Maksutov-Cassegrain än man kan hitta bland Newton-reflektor och refraktorer.