Fotografera PE

Astronomiska Sällskapet Aquila i Kristianstad


Fotografera PE



Det finns ett bra sätt att fotografera monteringens pe - periodiska fel. Periodiskt fel orsakas av ojämnheter i snäckhjul, snäckskruv och övriga kuggar i växelhus. Det är bara i de mest högklassiga och dyra monteringar där det periodiska felet är litet. Ofta är det så att ju billigare montering, desto större är det periodiska felet.

 

Man kan dock åtgärda detta och få ner det periodiska felet en smula.  Att kartlägga det periodiska felet är både tidsödande och besvärligt.  Jag ska inte gå in på hur man gör utan istället beskriva ett enklare sätt, som dock inte är lika exakt, men i alla fall ger en hyfsad uppskattning av det periodiska felet.

 

Sätt upp monteringen som du brukar. Gör ingen polinställning, utan vrid hela monteringen så att polaxeln istället pekar rakt västerut eller österut.  Montera kameran med objektiv, eller använd teleskopet. Ju högra brännvidd desto noggrannare kartläggning av pe. 

 

Kör igång teleskopet och låt det driva polaxeln som vanligt. Peka kameran/teleskopet mot söder och exponera.  Längden på exponeringen är helt valfri. Du kan köra den tid det tar för snäckskruven att snurra ett varv, ex. 5-10 minuter (normalt). Du kan välja att kartlägga hela snäckhjulet, men det krävs i så fall 24 timmars exponering uppdelat på  5-10 minutersintervall. Ett hiskeligt jobb. Jag gjorde en kort exponering på några minuter för att se hur det blev.




Vad som nu händer är att monteringen driver åt ett håll och stjärnan åt ett annat håll. Resultatet blir ett stjärnspår. Eftersom jordrotationen är jämn, i alla fall sett i ett kortare tidsperspektiv, så kommer stjärnan att rita ett rakt fint spår på bilden eftersom monteringen driver åt ett annat håll. Om monteringen är perfekt, så kommer spåret att bli jämnt och fint. Varierar monteringens drivning så kommer spåret att visa detta.

 

Ta ett stjärnspår från den exponerade bilden. Det bör vara ljussvagt. Alltså inte överstrålat. Ju tunnare stjärnspår, desto bättre.  Klipp ut detta stjärnspår och rotera det exakt vågrätt. Förstora upp det.  Välj sedan med ett editeringshjälpmedel att skala bilden. Skala endast i vertikalled så att stjärnspåret blir oproportionerligt tjock. Då syns variationen i spåret lättare.

Det utdragna stjärnspåret visar tydligt att drivningen varierar.   Stjärnspåret är från min Astro-3 montering.

Man kan också använda denna metoden för att se hur pass vibrationskänslig monteringen eller obsplatsen är. Det kan vara golvet som sviktar, altanplattorna kanske rör sig när du förflyttar dig. Även ren solid mark kan röra sig om man bara förflyttar tyngdpunkten från ena benet till andra benet om du står för nära.  Till och med en hostning kan ge utslag om du  har otur och kör med lång brännvidd (ex. SCT). Tänk på att det kanske inte alls har med monteringsens vibrationskänslighet att göra, utan underlagets.  Om underlaget vibrerar så viberar även den dyraste supermontering.

Ovanstående två bilder är ett bra exempel på vad som händer när man rör sig i närheten av monteringen under en exponering.  Det vänstra exemplet stod montering på en gräsmatta och påverkades av kropptyngd nära ena stativbenet. Vid den högra exponeringen stod monteringen på altanplattor av cement.  En av plattorna visade sig vara lös och ändrade läge när man trampade på den. Därav skiftet i stjärnspåret.

 

Fler saker som man kan testa är ex vindkänslighet och skillnader i balansering.  Det finns säkert fler saker man kan testa.

 

 

 

Lasse Lindh 2010